Hur det är eller nåt
Takida vet vad de sjunger om.
Had a demon in my head, I don't know what I'm saying
I'm so sorry for the stories that I've told
Nothing is for real, and You know it
I'm just gonna let it out, I'm just gonna let it out...
I'm having nightmares all the time, for reasons I couldn't find
It's getting darker now, but, I wont close my eyes
Just NU kan jag säga att det är bra att jag inte är poppis och har kompisar på besök, vad jobbigt om de hade sett mig gråta hela tiden. Det här är fan ett nytt personligt rekord! Mindre än 2 timmar efter jag vaknat kommer de första tårarna.
En annan tanke som slog mig innan var att musik säger rätt mycket om personer. Känns som vissa ser ner på mig p.g.a att jag råkar gilla låtar med s.k. "deppiga" texter. Men det råkar vara så att de är mycket fint gjorda!
Men till saken. Man kan egentligen se på min musiksmak och få reda på hur mitt inre har utvecklats genom åren. Från det att jag var en lyckligt ovetande yngling, tills.... Ja ni vet.
Lyssna först på "Who let the dogs out?" och få in känslan för den. Lyssna sedan på "System of a Down - Bounce" , gärna på hög volym. Om man "bara" ser till musiken och inte texten så sammanfattar de låtarna bra hur jag kände mig då och känner mig nu.
Så nu vet ni det. Hoppas ni orkar känna efter själva någon dag..
Had a demon in my head, I don't know what I'm saying
I'm so sorry for the stories that I've told
Nothing is for real, and You know it
I'm just gonna let it out, I'm just gonna let it out...
I'm having nightmares all the time, for reasons I couldn't find
It's getting darker now, but, I wont close my eyes
Just NU kan jag säga att det är bra att jag inte är poppis och har kompisar på besök, vad jobbigt om de hade sett mig gråta hela tiden. Det här är fan ett nytt personligt rekord! Mindre än 2 timmar efter jag vaknat kommer de första tårarna.
En annan tanke som slog mig innan var att musik säger rätt mycket om personer. Känns som vissa ser ner på mig p.g.a att jag råkar gilla låtar med s.k. "deppiga" texter. Men det råkar vara så att de är mycket fint gjorda!
Men till saken. Man kan egentligen se på min musiksmak och få reda på hur mitt inre har utvecklats genom åren. Från det att jag var en lyckligt ovetande yngling, tills.... Ja ni vet.
Lyssna först på "Who let the dogs out?" och få in känslan för den. Lyssna sedan på "System of a Down - Bounce" , gärna på hög volym. Om man "bara" ser till musiken och inte texten så sammanfattar de låtarna bra hur jag kände mig då och känner mig nu.
Så nu vet ni det. Hoppas ni orkar känna efter själva någon dag..
Kommentarer
Trackback
